Släbro – ett unikt hällristningsområde utanför Nyköping

Släbroparken

Hällristningarna vid Släbro utanför Nyköping i Södermanland är i sin helhet unika. I Släbroparken vid Oppeby, på några hällar bredvid Nyköpingsån, så finns det minst 400 olika hällristningsfigurer inknackade i berget.

Det som gör släbroristningen unik är främst att det finns en enhetlig och ovanlig stil och att många av de annars vanliga hällristningsfigurerna anses saknas helt (t.ex. skepp).

Jag valde att skriva min C-uppsats i arkeologi om släbroristningarna. Hällristningar i allmänhet och Släbro i synnerhet var dock så intressant att jag antagligen försökte göra för mycket på ett starkt begränsat antal sidor. Jag hade även gärna strukit nästan allt som trycktes in om sociologi och fokuserat mer på andra detaljer. Dessutom finns det saker jag skrev då som jag med tiden har insett inte var så bra eller rättvisande med hänsyn till saker jag har lärt mig sedan dess. Att konstant utvärdera vad man tidigare har kommit fram till är dock en nyttig och naturlig utveckling.

Jag tänkte därför sammanfatta några av mina åsikter om Släbro mer populärvetenskapligt och fritt här på bloggen.

Det finns många olika sorters hällristningsfigurer vid Släbro – allt från vanliga skålgropar och cirkelkors till unika figurer som hittills inte har hittats på något annat ställe. Dessa unika figurer brukar kallas släbrofigurer.

Släbrofigur

Exempel på vad som brukar anses vara en människoliknande släbrofigur.

Den absolut vanligaste tolkningen av de speciella släbrofigurerna är att de avbildar människor i en s.k. adorantställning med armarna höjda över huvudet i en tillbedjande ställning. Mönstret i mitten skulle då kunna vara mönstrade kläder, mantlar eller sköldar. Det finns dock massa andra tolkningar, bland annat att släbrofigurerna representerar kartor, kalendrar eller att de är tecken från ett gammalt skriftspråk vid Medelhavet.

Alla teorier (inklusive min egen) är dock mer eller mindre underbyggda gissningar och vi kommer antagligen aldrig kunna bevisa exakt vad släbrofigurerna betydde när de gjordes. Notera även att jag varken kan eller vill motbevisa någon annat tolkningsteori. Genom att publicera vad jag tycker kanske någon annan kan komma närmare ”sanningen” genom att hitta på egna nya tolkningsteorier samt bygga vidare på eller motbevisa mina idéer.

Poängen med min uppsats går i vilket fall att sammanfatta i tre rubriker.

Jag anser att det är möjligt att överdelen på släbrofigurerna representerar enkla skepp

Det finns flera indicier som enligt mig talar emot den vanliga tolkningen av släbrofigurerna som avbildningar av människor. Till exempel saknas ofta ”halsen”, ”ben” eller ”fötter” är mycket ovanliga och ingen figur verkar ha markerade händer eller fingrar. Det finns även figurer som starkt avviker från vilka släbrofigurer som vanligtvis visas upp som tydliga exempel på människor. Det finns till exempel en figur med 6 ”armar” (tre skepp?) och andra figurer med flera olika ”huvuden” (som mest fem, se nedan).

En släbrofigur med fem huvuden eller ett skepp med fem bemanningsstreck samt en s.k. ramfigur under kölen? Tidigare imålad figur med mycket grov skiss av linjerna till höger.

Jag tycker inte att det vanliga påståendet att skeppsfigurer helt saknas vid Släbro är fullständigt självklart. Min åsikt är att man inte ska bortse från möjligheten att tolka överdelen som något annat – särskilt inte enkla skeppsfigurer, mindre båtar eller kajaker. Avbildningar av skepp är i grund och botten vanligare än människofigurer på svenska hällristningar och när man tittar på andra föremål från bronsåldern (t.ex. rakknivar) så finns det många skepp som har liknande formspråk (bland annat med två cirklar/solsymboler).

Jag anser att större hänsyn bör tas till naturen och bergets form vid tolkningarna av Släbro

Med åren har man tagit mer och mer hänsyn till bland annat landskapet och berget när man tolkar hällristningar. Valet av var man valde att knacka hällristningarna är grundläggande och något man bör ta särskilt stor hänsyn till när man försöker tolka Släbro. Till exempel så finns det i Släbroparken relativt bra ytor på hällarna som saknar hällristningar, något som gör att man kan anta att bland annat hällens lutning eller närhet till något annat hade betydelse.

Släbro häll 1

Två olika släbrofigurer som verkar vara spegelvända med hänsyn till en åder av en annorlunda bergart.

I Släbroparken finns det enligt mig även flera figurer som måste tolkas med extra stor hänsyn till det naturliga bergets form och färg intill. Det finns ett flertal figurer som avsiktligen verkar vara placerade i samband med vita ådror av en annan bergart som finns på hällarna samtidigt som flera släbrofigurer är placerade så att en sida av överdelen (en ”arm” eller ”fören”/”aktern”) delvis befinner sig i eller mycket nära en naturlig sprickbildning. Placeringarna kan vara en slump, men jag tror att släbroristningarna inte går att tolka enbart genom att kolla på vilken form som har knackats in.

Jag tror att ristningarna vid Släbro kan kopplas till teorier kring bronsålderns religion

När man tolkar överdelen på släbrofigurerna som skepp så anser jag att det vidare går att tolka figurerna som en del av bronsålderns myt kring solens resa som bland annat Flemming Kaul tror sig ha återskapat. Jag anser att det är möjligt att vissa släbrofigurer till exempel illustrerar ögonblicket i Kauls återskapade myt när solen återvänder från natten. Ett sol- eller nattskepp rör sig ut ur en spricka i berget (underjorden) med solen eller det som användes för att fånga solen (ramfiguren) under sin köl. De olika varianterna av släbrofigurerna skulle alltså kunna vara olika delar av eller tidpunkter för en lokal variant av myten rörande solens resa. Ovanstående är bara min egen, något vilda, teori men det är intressant att notera att det finns hällristningsskepp som har liknande ramfigurer ombord (på samma sätt som solsymboler) även kring Norrköping, relativt nära Nyköping och Släbro.

En skadad figur i Släbroparken som påminner om vad som brukar kallas ”solstativ”.

Avslutningsvis

Jag vet att många tolkningar av hällristningar tyvärr rör sig mot pseudoarkeologin, något som jag verkligen vill undvika att förknippas med. Det förhindrar dock inte att det både är kul och lärorikt att lära sig mer om nordiska hällristningar i allmänhet genom att försöka analysera hällbilderna vid Släbro. Friskt vågat, hälften vunnet.

Annonser